why
Kom på en tanke, varför bryr jag mig så sjukt jävla mycket? Egentligen gör jag ju inte det, inte alls. Jag tror jag bara är så fruktansvärt matt på att en människa jag älskar inte finns, att människan försvann för länge sedan. Att jag har jagat en ande i prencip. Att allt bara blev så jävla fel, verkligen allt. Varför världen inte lät mig träffa denna människa mycket senare i mitt liv? Det gör inte ont egentligen inte, men varför lider jag? För att inse att någon är död att någon inte finns och du är helt hjälplös..Shit vad det finns mycket att säga. Men kan ju inte lägga ut alla mina känslor i en bloggjävel går bara inte. Men att min människa inte finns, att någon hemsk människa har tagit över dens kropp. Var är du? i miss you.
Men är glad över att inte min människa har hittat någon annan, är glad över att du är död. För skulle det ha hänt skulle jag sluta andas, men hade min människa funnits vid liv hade jag aldrig suttit här. Och jag hade aldrig varit där.
peace
